Det går upp och det går ner!

Det är en del att hålla reda på nu. Har ringt och stökat nu ett par dagar och mailat hit och dit om  frågor som jag har och om ekonomin.
Har mailat volontärresor för att fråga mer gällande själva resan, om vi kan vara i den provins där jag är född, om Danne mm mm.. Jag har fått bra och snabba svar så det känner jag mig nöjd med. Det verkar som att dom ska ta kontakt med sin kontaktperson i landet och se ifall det finns möjlighet med volontärplats på något barnhem i provinsen jag är född. Dom hade inte nu någon verksamhet där men hon skulle höra sig för och återkomma. Skulle inte det gå var inte det hela världen, men det skulle vara roligt och kännas bra att vara just där.


Har bett min lärare läsa igenom mitt personliga brev som jag ska skicka iväg, han gav mig bra feedback och även en tjej i klassen som fick läsa det. Naturligtvis har jag tagit hjälp av Anna som också gett mig bra synpunkter på brevet.


Har ringt Dannes skola.. och där gick det ner!!
Eller ja.. Eftersom han ska vara borta i mer än 10 dagar måste jag söka ledigt hos rektorn som antingen beviljar eller avslår. Hon sa att ho skulle samla arbetslaget så att dom närmare kunde tittade igenom Daniels prestationer hittills och hur dom ska lägga upp kursplanen för honom under tiden han ev. är borta. Det blir ju mest tjorv med de praktiska ämnena som bild, idrott, hemkunskap mm.. Jag tycker att det borde kunna lösas på ett eller annat sätt..  Hon skulle höra av sig nästa vecka eller veckan därpå.  Hon tyckte att det var länge han skulle vara borta men jag sa att det är förvisso sant men att i praktiken är det "bara" fyra veckor då det är jullov under tiden. Annat hade det varit om det var mitt i en termin då det hade blivit 8 veckor på raken.
Hon sa också att det är ju många lärarledda lektioner han missar som är viktiga och ja, visst har hon rätt men jag hoppas verkligen han får ledigt.
Frågade även hur stor chansen var att han får ett Ja till ledighet och hon svarar att hon inte kan lova något men att dom skulle göra allt för att hitta en lösning. 
Det här känns inte helt bra och jag kommer inte helt slappna av förens jag vet hur det beslutet blir. 
Så, ska jag ställa in mig på att åka själv eller vad?! Men det vill jag inte så jag ser egentligen inte det som ett alternativ. 


Det gäller att hålla modet uppe.. men det är inte lätt .. men vem skulle påstå att det här skulle bli lätt... 


Så.. det var det som hänt..