måndag 31 januari 2011

Underbar dag

Idag har vädret varit strålande.. Helt otroligt vacker dag!
Cotopaxi
Vi sov på Jhomana inatt för det blev enklare så helt enkelt. Tanken var också att jag skulle gå på museer på kvällen och få en guidad tur i Old Town.. men jag orkade.. Var så sjukt trött så vi hade bara en myskväll på hotellrummet. 


Vi for med samma guide som vi åkte med till Mitad Del Mundo, Alex, en trevlig kille och otrolig kunnig som alla andra guider vi träffat på här. Vi åkte den vägen vi tar till Tumbaco så det var ingen ny väg till en början för oss. Men jag har aldrig sett Cotopaxi när vi åkt hem från Quito.. Hur kan jag missat det?!?


Mitt i bilden ser ni vulkanen som sällan visar sig.
Väl framme i Papallacta, efter en slingrig och brant väg kan jag inte påstå att det var direkt varmt. Inte till en början iaf. Vi var ju på 3500 möh så det kändes både i luften och då vi gick en promenad för att se vart vattnet kom från till de varma källorna vi senare skulle bada i. 
Och jag fick se en sur lama också. Han tittade på Tina, den kvinnan med dottern som vi åkte tillsammans med till Otavalo, och blev nog sur för att hon inte tog kortet tillräckligt fort. :-) 
Fick lite djungelkänslor då vi gick i snårig skog. Men det fanns inga insekter och samma typer av kryp här sa guiden. Det var för kallt.. Tur sa jag!


Efter promenaden åkte vi till de varma källorna. Kan inte påstå att jag hyste något större hopp att dom skulle vara så speciellt varma. Men det var dom!! Gode min värld så skönt det var!! I den poolen vi var mest i var det ca +32, i en annan vet jag inte.. men för varmt. Det brändes. Sååå avslappnande så det fanns inte. Mycket bra för min mycket oroliga själ just nu.
En av de varma källorna som fanns på området.
Ja det var helt otroligt. Det här rekommenderas varmt om ni ska hit!! Det får ni verkligen inte missa!!


Alltså.. jag tycker så otroligt mycket om detta land så ni kan inte förstå. Jag älskar naturen här, den är enorm. Skulle lätt kunna bo här enbart för dens skull. När vi var på väg hem blev jag ledsen för jag tänkte på att det kanske är en eller två gånger vi far den vägen innan vi ska hem. Sen kommer jag inte få se det här landet på några år. Det gjorde mig ledsen. Även fast vi kan se kort är ju inte det riktigt samma sak. 
Danne vid en sjö uppe i bergen.
Förut har jag haft ett land.. För mig är nu Sverige mitt trygga, stabila hem, där jag har mina föräldrar och vänner. Men Ecuador ett land som nu ligger mig närmare om hjärtat faktiskt. Här har jag mina rötter, här ser jag ut som folket här. Här smälter både jag och Danne in på ett helt annat sätt. Ett land jag inte kommer att glömma någonsin!! Det kommer jag alltid att bära med mig!


Ha det bäst nu.. så ska jag njuta över våran fantastiska dag som vi har fått uppleva här.

lördag 29 januari 2011

Patrick och Jhomana

Jag vet inte HUR jag ska kunna tacka Patrick och hans fru för all hjälp som vi har fått från dom!
På väg hem från Amazonas, mobilbild
Det är helt otroligt vilka människor de är. Dom ställer upp med allt, ringer, fixar, planerar, hjälper till. 
Utan dom hade allting varit mycket tjorvigare för mig att ordna upp här. Tänker bara på mitt omtalade VISA kort..


Vi har varit inne i Quito idag och då tipsade Patrick om att några museér har öppet på kvällen imorgon kväll och gratis inträde. Samt att man kan få följa med en guide som är klädd som de såg ut på 1800 talet här, som guidar en runt i Old Town i Quito. Jag tyckte det lät skoj så vi åker in imorgon och spend the night there. And... hmm. Svenska kan vi ju skriva ja... Sen på söndag åker vi till Papallacta över dagen. Efter det har vi inte så många dagar kvar här. Det känns sjukt tråkigt. Eventuellt är dom dagarna fullbokade vi får se.


Men åter till Patrick och hans hostel. Ett Hostel jag mer än gärna rekommenderar till alla som tänker åka hit. Som sagt.. Patrick har varit ovärderlig i all sin hjälp. Han har hjälpt oss mer också men det berättar jag mer om sen. Jag är för trött nu....


Här hittar ni Ecuadorguiden och Jhomana


Ha det så bra alla i Sverige... 

torsdag 27 januari 2011

Om en vecka..

Då sitter vi på flygplatsen och väntar på att vårat flyg ska gå. Det är inte länge kvar nu. Tänk vad tiden ändå har gått fort. Helt sjukt! Och tänk vad mycket vi har fått se, uppleva och varit med om här. Helt galet om man tänker efter egentligen.
När jag ska berätta om allt och visa bilder vet jag inte hur jag ska få med så mycket som möjligt utan att hålla på i flera timmar.. Det kommer bli rätt svårt... Men jag har ett litet upplägg för det.


Idag har vi bara varit hemma, tvättat kläder och bara vilat oss sen den långa bussresan igår. Har varit en lugn och skön dag. Har lagt upp bilder som ni hittar på min Pixbox sida.


Imorgon blir det en Quito tur, vi ska handla lite souvenirer och besöka lite ställen är tanken. Sen är tanken att jag ska få med allt hem. HUR ska det gå till. Jag får skicka det med bud, men INTE DHL då får jag det aldrig och måste betala en förmögenhet för att få igenom det. 


Bilderna från Ekvatorn mm hittar ni om ni trycker här
Och bilderna från Amazonas hittar ni här.


Ha en bra dag i kylan så njuter vi våra sista dagar i värmen.


kram från oss..


Ps.. Danne har kommenterat de flesta bilderna från Amazonas.

Hemfärd

Papegojan som bor på Yarina
Så.. nu har vi kommit hem och jag har lagt ut lite inlägg på vad vi har gjort tidigare i veckan. Det blev uppdelat annars hade inläggen blivit en mil lång. Och det hade ju varit lite jobbigt för er läsare att läsa kanske. 

Iaf idag så for vi efter frukosten med båttaxi in till Coca igen. Tog bussen tillbaks till Pifo och Tumbaco. Kan för mitt liv inte förstå hur jag kunde sova så gott hela resan till Coca!! Det var guppigt, kurvigt, slängigt och ja.. jag vet inte allt. Det var mörkt då vi for ner och det var nog tur det. För det här var Trollstigen 4.. eller vad blir det i ordningen. Bara det att dom har inga räcken här, inga alls, dom har grävda diken istället!? Vad nu det ska göra för nytta. Tänkte på en gång då jag åkte lastbil till, ja nånstans uppöver Norge och den snälle chauffören inte meddelat att det skulle bli rätt brant på ett stället. Utan bara förvarnat att det skulle bli ett "intressant parti längre fram" Jo tjena!! Trodde min sista stund var kommen inte bara en gång utan flera gånger innan vi var nere. Då höll den skräckfärden på inte alltför länge.. nu höll den på i flera timmar!!! Danne sa att "Nu när vi snart är hemma vill jag inte dö så här!" så tänkte jag också några gånger. För att köra lugnt och försiktigt det tror jag inte finns i Ecuadorianernas tänk faktiskt. Och att sakta in för möten, det är dumt. Att köra om stora dieseltankbilar i kurvor är också ett måste i alla lägen då det går  för sakta... Helt galet!
Solnedgång

Denna gång sov jag inte alltför mycket. Tittade på naturen som var helt otrolig, kanske inte så imponerande i Coca området. Väldigt platt och nja.. tilltalade mig inte direkt. När vi kom längre in i landet och närmare bergen så blev det mer natur som jag gillar. Höga berg och djupa dalar.. :-)
Naturligtvis de gånger jag somnade, blev jag väckt av att jag tittade upp på en militär och andra gången på en polis. Två kontroller blev det efter vägen. Dom kollade igenom våra väskor och kollade passen. Militären var lite sisådär. Han såg ju att vi inte kom härifrån och frågade en del. Sen när han precis tänkte lämna över passen ändrade han sig och tog tillbaks dom. Jag orkade inte bli orolig för jag var för trött. Han bläddrade igenom passet och såg vart vi varit tidigare.. "aahhhh Galapagos!" "si si, Muy bonito " sa jag och log så vacker jag kunde.. hahaha.. Han bara log tillbaks och gav passet. 
Polisen frågade bara om jag kunde spanska, vilket jag inte kunde. Han kollade passen, gav oss dom och vi fick gå vidare. 

Ja.. det var våran Amazontur det.. De dagar vi var där räckte, drömde faktiskt om småkryp och kan inte säga att de djuren står mig nära. Men jag är glad att fått se allt. Något jag inte glömmer i första taget.
Tyvärr blev det nästan inga bilder från hemresan för batteriet på kameran var död så det blev några mobilbildsbilder. Men lägger upp bilder imorgon på fler kryp och djur. :-)

Imorgon kanske vi far in en sväng till Quito, vi får se, eller så är vi bara hemma och vilar. Det tar ju ett tag att åka in dit tyvärr. 
Om en vecka far vi härifrån. Kommer att bli konstigt, samtidigt skönt men ja.. jag hade kunnat stanna ett tag till. Men ska bli kul att se Washington och New York också. Sagt det förut och säger det igen.. Men vilken resa det här är!!

Kram och godnatt. nu orkar jag inte skriva mer.. :-)



Tisdagens äventyr

Myrornas Autobahn
Efter nattvandringen då jag visste hur mycket äckliga djur det fanns där hade jag lite svårt att sova. Som tur var hade vi mygg nät så jag tog skydd mot allehanda kryp under den.
Kl 7 var det frukost och sen aktivitet. Vi åkte då kanot till en lagun som finns i närheten. Det var massa vackra fåglar, sköldpaddor och naturligtvis insekter där. Sköldpaddorna var söta och så små, det var bara bebisar.
Vi gick förbi myrornas Autobahn, alla myror gick åt ett håll och bar på ett blad. Danne blev så full i skratt och pekade på en myra.. Den myran gick nämligen åt fel håll med sitt blad! haha.. efter en stunds vimsande kom han på sig själv och vände om och gick åt rätt håll igen. Tror han kanske blev bländad av min blixt. Jag ber om ursäkt! Myrstigarna kunde var riktigt långa, uppemot 250 meter innan dom kom till stacken. Vi följde myrvägen en bra bit innan den vek av in i djungeln.
En tukan!! :-)
Tillbaks på Yarina fick vi se en massa "Herr Nilsson", apor alltså. Säkert 10 stycken, minst. Dom kom till bananstället och tog bananer. Personalen har byggt en liten platå och lägger dit bananer så att aporna kan få. Och dom är ju inte dumma så gratis mat kommer dom ju gärna och tar. Men det är snabba små rackare det där. och busiga, en apa drog den andre i svansen så han nästan trillade ner. Såg roligt ut.
Massa "Herr Nilsson"
På eftermiddagen for vi till en indianfamilj och såg hur dom bodde. Kan inte påstå att jag tycker det var så där jättespännande men det var intressant ändå. Att se hur folk lever och bara av växter som finns i närheten av där dom bor. Ingen el, inget rinnande vatten.. tänk så olikt oss dom lever. Mamman i familjen gjorde halsband mm av det som fanns i naturen så vi köpte med oss lite grejer.


Kvällsaktiviteten bestod av en nattlig kanotfärd på samma lagun som vi var på tidigare. Det var kajmanspaning vi skulle ägna oss åt. Och japp.. vi fick se en riktigt stor kajman. Den var nog ca 2 1/2 meter lång och låg blixtstilla. Var nog för rädd för att röra sig. Men det var häftigt! En massa eldflugor såg vi också och stjärnor, har aldrig sett så många stjärnor i hela mitt liv tror jag. Helt fantastiskt.

Amazonas !

Efter att åkt buss hela natten kom vi fram till Coca ca kl 06. Hör och häpna så sov jag gott hela bussturen! Vi tog en taxi till Hotell Oasis och fick vänta till 10:30 då båttaxin tog oss vidare till Yarina Lodge. I väntan på den såg vi en minigroda som inte orkade hoppa utan kröp fram och en lite miniödla. :-)


Yarina Lodge
På Yarina träffade vi Niklas och Sara igen, dom som var med till Quilotoa Lake. Kul att träffa på dom igen.  Trevliga och härliga människor! Dom hade varit på Yarina sen ja .. nångång.. kommer inte ihåg. Dom skulle fara hem dagen efter iaf.
Amazonas djungeln
Våran första strapats i djungeln bestod mest av växter, blommor och sånt. Inte så mycket djur. Hade hela tiden en låt i huvet. "Welcome to the jungle" med Guns N Roses, sen fick jag "George, George, George of the jungle" också på hjärnan då Sara sjöng en trudilutt på den. Våran guide, vad han nu hette igen, var så otrolig kunnig. Helt otroligt! Svar på allt!! Därför dom är guider kanske.. haha..
Tarantella, den bodde där vi åt
Efter middagen var det nattvandring med ficklampa. Såg allehanda småkryp och elände!! Tarantellor stora som händer, syrsor, gräshoppor, små små grodor, ödlor. Danne höll nästan på att gå in i en tarantella.. Kan inte påstå att jag tycker dom där djuren är alltför trevliga. När vi kom tillbaks fick jag uppleva den klart häftigaste grejen på amazonturen!
Tapiren Gustav som jag döpte honom till.
Vi fick se en Tapir, guiden sa att det inte var så vanligt att se dom men vi hade tur. Och vi kom riktigt nära också. Kanske max 4-5 meter ifrån det. Och den verkade inte bry sig så mycket heller. Var mer intressant att äta bananer istället. Och jag älskar min kamera!! Det var för mörkt så dom andra fick inga bra kort men jag gjorde några inställningar på min och som ni ser fick jag riktigt bra kort. Konstigt djur det där, baken ser ut som en grisbak, mittenpartiet påminner om en ponny och framdelen om en elefant.
Hade hoppats på att få se en sån men trodde inte själv jag skulle få det men det fick jag!!


Förstår ni hur mycket vi får uppleva här egentligen?? Helt galet mycket vi får se och vara med om!


Ps.. Åt förresten myror som smakade citron på dagsvandringen, slemmigt men mättande! :-)

Ekvatordag

Nollad!!
På söndag morgon for vi tidigt från Yaruqui för att kunna åka från Jhomana kl 9 på morgonen. Besöken från dagen var Ekvatorlinjen (Mitad del Mundo), Rumicucho och Pululahua ( en by som växt fram i en krater).
Mitad del Mundo var häftigt. Tyvärr var våran guide lite stressad, hon pratade fort och jäktade förbi en del saker. Men vi gjorde iaf de test som fanns där. Ett var att gå balansgång exakt på ekvatorlinjen och tro mig, det var lättare sagt än gjort. Bredvid linjen var det inga problem men just på linjen hade man varken balans eller styrka. Vi fick också sätt ihop tummen och pekfingret som ett O, sen drog hon isär fingrarna. Utanför linjen var det svårare men just på linjen hade du inte mycket styrka kvar. Skitskumt.
Vi skulle även balansera ett ägg på en spik. Det kan du tydligen bara göra där, alltså ägget ska stå kvar av sig självt. Klarade man det fick man diplom.. jag klarade det och Danne nästan, han fick diplom för ihärdigt försök. :-)
Det obligatoriska vattentestet gjorde vi, att hälla vatten genom en balja och se hur virveln snurrar när vattnet rinner ut. Nu kommer jag säkert att skriva fel här men i söder motsols och i norr medsols och i mitten.. inget snurr alls. Det funkade faktiskt och nej om hade bara en vanlig plåtbalja... Märkligt det där.. Han som köpte stället hade tur, under marken fanns det en gammal gravplats från indianer. Guiden berättade att det var tufft att vara fru om mannen dog. Det var nämligen så att då mannen dog fick han med sig mat, kläder och allt man kan tänka sig behöva i nästa livet.. och även hans fru!! När han då dog fick hon dricka någon dryck som gjorde henne medvetslös och därefter begravdes även hon!! Inte bra!!!
Rumicucho
Efteråt for vi till Rumichucho, det var väl kanske inte så mycket att se egentligen. Otrolig utsikt därifrån, det har varit ett gammal fästning. Bra placerad då man kunde se åt alla väderstrecken. 
Pululuhua
Sen var det dax för Pululuhua, den by som växt fram i en vulkan. Vulkanen fick ett rejält utbrott och kollapsade sedan. Sen började folk bygga hus och så sina bönor där. Tydligen är jorden väldigt bördig och det ska inte vara någon fara att bo där. Det såg konstigt ut.. mitt i en vulkan bor det folk.


På väg hem for vi förbi "falska" Mitad del mundo.. Det finns nämligen två!! Det första och mer kända ligger nämligen 250 meter fel. Det upptäcktes av geologer och då GPS tiderna kom. Det första är gjort på solens beräkning har jag för mig att guiden sa. Frågvis som jag är frågade jag om vi kunde stanna till där och det kunde vi så vi tog ett stopp på ca 30 min. Vi tog kort och såg indianer som dansade. Det var mer turistigt och mycket mer folk där. I själva monumentet kan man gå upp i och ta trapporna ner. Då ser man utställningar över alla indianstammar som finns i Ecuador. Vi gjorde dock inte det då tiden vi hade där var för knapp.


Väl inne i Quito igen gick vi till en park och tittade på massa folk, handlade lite och till slut kl 21:30 kunde vi ta nattbussen till Coca.


End of day.... :-)

söndag 23 januari 2011

Quito dag

Jag och Carmen har varit in till Quito idag. Kollat lite och köpt grejs till Amazonresan. Ficklampor så vi ska kunna se kajmaner nattetid och mygglotion så att vi inte ska bli alltför moskitobitna! usch.. det gruvar jag mig mest för.. att bli så biten, för jag hatar när det klias på kroppen!! Det värsta jag vet!!


Spacead bussen vi åkte hem med igår.
Vi har köpt biljetter till bussen så imorgon kväll kl halv nio åker vi till Coca. Vi är framme kl 06 på morgonen, då ska vi åka taxi till ett hotell och där blir vi upphämtade av någon från Lodgen vi ska bo på. Det blir en kanottur på ca en timme innan vi är framme. Så vi bor mitt i djungel, kommer att få se apor, grodor, tapirer mm. Ska bli hur häftigt som helst. Vi tog det dyrare alternativet, det som är fullspäckat med guidade turer från kl 7 på morgonen till sena kvällen. De andra lite billigare stället har också guidade turer men vi räknade ut att det skulle bli dyrare då vi var tvungen att betala mat mm där. 
I af så ska det bli skitskoj!! Va nöjd jag är över att vi avslutade dagiset tidigare!!


Tänk va.. vad mycket vi har fått se och fått uppleva här under dessa månader! Helt otroligt, minnen som alltid kommer att vara med oss. 
Jag börjar ställa in mig på att komma hem. Det känns lite halvskönt att få tillbaks mitt vanliga liv igen, inte vara beroende av andra, att förstå språket, inte anpassa mig efter andra. Men det har ändå gått bra måste jag säga. Och som jag skrivit förut.. Nu har jag ett land till som finns i mitt hjärta. 
Tivoli i Pifo. Vi har inte besökt det än.
Både jag och Danne kommer att åka tillbaka någon dag. Inte alltför länge tror jag att det dröjer.. Ska bli kul att träffa familjen vi bor hos igen och andra människor vi lärt känna. Pedro våran guide, dagispersonalen mm. 
Jag ångrar inte att vi for, eller jo i början men inte nu längre. 


Det blir nog inget bloggande nu förens på torsdag då vi är tillbaks från Amazonas. Så ni får ha det så bra så har vi det också så bra vi bara kan. :-)


Chao

lördag 22 januari 2011

Ecuadoriansk byråkrati.. eller ogillande!

Idag har vi råkat ut för en kvinna i Ecuador som inte tyckte om mig. Och tro mig det var ömsesidigt.. men jag fick sista ordet.
En av alla kyrkor i Quito
Vi skulle ju in till detta kära DHL konto i Quito eftersom mitt omtalande VISA kort hade kommit. Fått ett mail från en Señior Wlademar Vega att det fanns på kontoret här. Åkte dit och det var samma tjej i kassan som förra gången jag skulle ta ut pengar på Western Union kontor då det inte gick. Gav henne nr och människan säger att "Nääee.. finns inget paket här med det nr!" Hon hade även sökt på mitt namn men ICKE.. fanns inget paket. Frågade hur det kunde vara så då jag fått mail att det fanns där. Men näe.. det kunde hon naturligtvis inte svara på.
Gick till Jhomana för att prata med Patrick. TACK Och LOV för Patrick!! Han ringde denna Wlademar och han sa att paketet visst fanns där.. han gick och letade reda på det och han höll det i sin hand!! Trodde jag skulle smälla av. Gick tillbaks och tro det eller ej.. men då hade den tjejen som jag varit hos förut stängt sin kassa!! Förvånande va?!? Så jag kom till en annan tjej, gav nr och hon hämtade paketet på en gång!!! Fantastiskt... Kunde inte låta bli att gå förbi den första tjejens kassa, blänga styggt på henne, vifta med kuvertet och säga "Det fanns ju här!!! Vad var problemet??" på engelska.. Hon tittade på mig.. och jo hon kunde engelska så hon förstod vad jag sa... Kan inte skriva här hur grinig och irriterad jag var på den människan. Patrick sa att ibland får dom för sig att vara så men det var längesen han råkade ut för det. 
Undra om DHL är nöjda över sin personal över världen?! Många är nog säkert bra men det finns rötägg inom varje yrke helt klart. Men DHL är inte ett företag jag litar på i första taget om man säger så....

Qutio
En rolig sak idag var då vi var på väg till DHL för andra gången.. då kommer våran guide Pedro och går på gatan. Vi stannade och pratade ett tag. Det var roligt att träffa folk man känner här. :-)

På söndag åker vi till Rumicucho, ekvatorn och nått ställe till. Och på söndag kväll tar vi nattbussen till Amazonas och stannar där i tre dagar. Så ser vårat schema ut.. Muy Bien !

Chao

torsdag 20 januari 2011

Dagistiden är slut

Vi har gjort våran sista dag på dagiset idag. Och det var fullt med diareéblöjor i vanlig ordning. Tack och lov var det bara 4 bäbisar där idag men det räckte ändå med blöjor. Kära värld... Ecuadors matkultur måste ändras!!!

Iaf så frågade dom igår vad vi gillade för mat.. Pollo , alltså kyckling tycker vi om så dom hade lagat det idag till oss. Med ris och pommes frites. Dom har rolig humor allihopa och det skrattades gott. Vi bytte mailadresser och dom undrade när vi skulle komma tillbaks till Ecuador. Vi var iaf tvungna att komma tillbaks för att hälsa på dom då.
Av mattanten som är mamma till Allison, fick jag och Danne presenter, jag ett lila pärlarmband och en ödla gjord i pärlor och Danne en likadan men i annan färg. Vi fick även mössor och halsdukar, vilket är bra då vi ska hem till kalla Östersund snart.. :-/
Det var lite sorgligt att gå därifrån men samtidigt skönt. Tyvärr kunde vi inte säga hej då till barnen för dom sov middag då. Trist!
Undra vad som händer för dessa barn?! Och särskilt Estephi och Marttín.. Dom som låg iaf mig lite närmare om hjärtat. Och för Danne Johhann och Alex..
Personalen, deras barn och vi.
Imorgon ska vi åka in till Quito.. vi ska hämta ut.. Hör och häpna!! Mitt VISA kort!! Är det inte helt fantastiskt så säg?! Sen blir det utflykt på söndag förmodligen. På måndag åker vi kanske till Amazonas i tre dagar. Vi får se vad vi hittar på.

Det börjar närma sig nedräkning för hemresan.. Samtidigt som det känns lite halvskönt att komma hem till vårt så vill jag ändå inte åka härifrån. Det är kluvna känslor för min del. Danne vill hem, han har ingen tvekan om det. Han saknar vänner, djur och sin far. Vilket jag helt kan förstå. Två månader är lång tid för en tonårsgrabb att vara utan allt detta. 

Nä.. nu ska jag gå och kolla hur toaletten sprängs!! hahaha Carmen har hällt nått i den .. den funkar lite halvklent ibland. Så vi får inte gå dit på 2 timmar.. Får se hur detta går. Dörren till toan är också med om lite makeover. Den hade gått i baklås häromdagen. Domi och hennes kusin klättrade genom våran toa in, slet och drog för att få upp toalettdörren. Det funkade inte, till slut var jag ju tvungen att gå dit och kolla. Då var det ju bara en hasp längst ner som hade fällts ut. Tyvärr hann jag se det lite försent. Domi hade gått lös på låset så rejält att det inte gick att laga. Så vi har varit utan lås till toan i två dagar.. och snart också kanske toalett!! haha.. ja det händer då saker här!! :-) 

Haré gött!

onsdag 19 januari 2011

Sista dagen imorgon

Det blir så vi arbetar sista dagen imorgon på dagiset. 
Vi har lite annat att stå i på fredag så vi kan inte vara där då.
Skrev ner den infon och lite mer på en lapp som jag visade hon vi jobbar med. Sen började jag visa lite kort på min mobil för barnen. Fröknarna kom och sen började dom fråga en hel del. Så här mycket har dom inte pratat med mig på hela tiden... Det var så dax nu det!! 
Vi gjorde oss förstådda med blandning av engelska och spanska. Dom kan några få ord och jag kan lite så ja.. det går att förstå.
En av kvinnorna. Yolanda hon vill följa med oss till Sverige. Sa att det går bra det men att det är väldigt kallt. Hon skulle ta med sig mycket kläder.


Ska snart ringa Patrick för att höra om mitt kort är i Quito då far vi in dit. Och som jag såg det har tullen blivit klar med det. Det går framåt, sakta men säkert..


Usch.. nu börjar nedräkningen tills vi ska fara hem. Jag gillar det inte alls. Eller jo, på sätt och vis ska det bli skönt att komma hem också men jag kommer att längta tillbaks hit. Många många ggr...


See ya!


Ps.. Jo.. jag kommer att sakna barnen lite.. Estephi med sina stora bruna hundögon som idag kramade mig och ville inte gå ner. Det kommer att bli trist. Vi åker upp en gång till och säger Hej Då innan vi lämnar landet iaf....

tisdag 18 januari 2011

Så där ja

Då har jag lagt upp bilder från Quilotoa Lake. Det tar sin lilla tid men ni hittar dom här.
Funkar inte länken som finns dom på min Pixbox sida. www.daniellas-bilder.pixbox.se


Har varit en lugn dag på dagis. Anahi har inte varit där idag heller... :-) 


Och imorgon kommer KANSKE mitt kort hit till Quito!! Det skulle ju vara helt fantastiskt. Har ringt och gnällt på Swedbank och DHL i olika omgångar men dom skyller bara på varann och dom har gjort precis som dom ska. Imponerande... Jaja.. Så kan det vara. Tydligen är det hos tullen det har suttit fast för att det var för lite tull betald. Men enligt DHL ska det inte betalas nått eftersom det klassas som dokument. Ja vi får se hur det här går. 


Vet inte riktigt vad vi ska hitta på i helgen. Eventuellt kanske det blir Rumicucho och ekvatorn. Det ska vi höra med Patrick om imorgon också.. 
Ja.. imorgon får vi alltså veta mycket..........


Nu ska vi gå på en kvällspromenad tror jag bestämt.


Ha´re gött alla!

Quilotoa Lake

PapaGayo, stället vi "mellanlandar" på och får fika
på hemvägen.
Efter lördagens Baby shower for vi in till Quito för att övernatt på Jhomana 
Vi fick ett annat rum den här gången då vårat rum var ut mot gatan förra gången. Men det hjälpte föga för ecuadorianerna festar högljutt.. haha.. Det är bilar med flak där folk sitter och sjunger för fulla halsar. Lite roligt men inte så roligt då man försöker sova.


Kl kvart i sex på söndag morgon var vi startklara att åka till denna vulkansjö ungefär 3-4 timmar från Quito. Det var vi och två svenskar till, en från Karlstad och en från Härnösand. Mycket trevliga och roliga människor. Det är så roligt med såna här guidade turer tycker jag. Delvis får man så mycket mer information än om man åker själv. Det är helt klart säkrare och sen träffar man så mycket människor från jordens alla hörn.
Iaf så träffade vi på bussen en man från Connecticut, han skulle till Cotopaxi men han visste inte hur det skulle gå för han var så bakis. Sa att han får köpa med sig massa choklad och dricka massa vatten innan så går det säkert bra. Hoppas det gick bra för honom. Han berättade också att han hade blivit rånad sin första dag i Ecuador på sin kamera. En kille hade bara rusat fram, skurit av remmen till kameran och försvunnit. Det var i Old Town det hände. Sjukt trist!
Marknaden vi var på innan Quilotoa Lake


Vi åkte efter Pan America. Det är en väg som sträcker sig ända från Alaska till södra Argentina och som är nästan 48 tusen km lång! Häftigt!!
Vi såg Cotopaxi och det var bra mycket bättre denna dag än då vi var där. Amerikanen fick nog en bra dag :-)
Indianhem i bergen. Här bor en familj på 4 personer och
massa marsvin. Dom har ingen el och dom gräver ur sina
hem ur bergen. Dom sover allihop på samma filt på golvet.
Vi stannade även till på en liten indianmarknad. Inte alls lika stor och bra som den i Otavalo. Det var mest frukter och allehanda köttstycken som såldes. Vi köpte en del Granadilla som jag glatt ätit upp då resan var slut. :-) Danne fick Tostado, något han skulle kunna äta morgon, middag, kväll tror jag. 


Resan upp till sjön var brant, slingrig, guppig, grusig!! Vi sa att det här var Trollstigen 3!! UTAN någon form av räcken!! Att det inte sker mer olyckor i detta land än vad det gör är för mig obegripligt! Men tur! mycket tur!!


Vi kom fram till sjön och det var en makalös utsikt över den. Helt turkost vatten.. så vackert!! Frågade våran guide Pedro om det fanns någon form av fisk eller något levande i den. Men det gjorde det inte. Den var så full av mineraler av olika slag så inget kunde leva där. Sjön var ungefär 250 djup och ner till själva kratern var det ca 400 meter om jag förstog det rätt.
Cotopaxi!! så vackert
Vi gick ner och man fick nästan lite flashbacks till Cotopaxi, sandigt och brant. Skorna var fulla med sand och grus och inte alls lika svarta som dom en gång var. Snarare vita! :-)
Väl nere så kände vi lite på vattnet. Den svenska tjejen kunde tänka sig att bada.. jag tyckte det var lite för kallt. Salt var vattnet.. jättesalt så det var inget vatten att dricka. 
Quilotoa Lake
Danne på hästryggen på väg uppåt.
Eftersom Danne höll på att bli förkyld bestämde vi oss för att rida häst upp istället för att gå. Jag vet inte om valet var helt lyckat. Sadeln var inte av den mest bekväma slaget och nja.. så behagligt var det faktiskt inte. Men upp kom vi iaf och fick en god middag med soppa och ... KYCKLING!! haha.. förvånande va?! 
Danne hade en otursdag.. han tål ju inte helt hästar, men frågade honom om han ville gå eller rida och han valde rida. Efteråt rann näsan och ögonen tårades och kliades. Han fick tvätta ansiktet och händer åtskilliga gånger. Som inte det vore nog så i soppan var det ägg!!! Så den kunde han inte heller äta!! Men han fick en poncho lite senare iaf.. :-D


Jag dansar med en av tjurfäktarna. Roligt! :-)
På hemvägen stannade vi till vid en tjurfäktningsfest. På landet dödar dom inte tjurarna, dom har inte råd med det. Vi hann se lite innan tjuren bestämde sig för att Nu fick det vara nog och sprang in i lastbilen igen. Det dracks också hej vilt av ecuadorianerna. Och dom bjöd.. men jag tror alla tackade artigt nej då vi inte visste vad som fanns i flaskorna. En av "tjurfäktarna" drog upp mig för att dansa.. kära värld!! ja.. jag dansade och det var riktigt roligt. Måste ju bjuda lite på sig själv.
På hemvägen liftade tjurfäktarna med oss ner till byn, på taket satt dom. Alla färdmedel är bra.. utom dom dåliga! 


Ja.. det var väl i stort sätt våran dag. Vi fortsatte till PapaGayo för lite fika innan vi åkte in till Quito igen. Och sen var det bara för mig och Danne att sitta på bussen i två timmar till för att ta oss hem. 


Illinaza berg = Tvilling på spanska. 
Pedro våran rolige guide
Något som var roligt med den här resan var Pedro, våran guide. Han kände igen oss från förra helgens Cotopaxi tur. Han var trevlig och rolig. Han fick låna min kamera så det är han som tagit de flesta bilderna. Det var nästan så jag fick fråga om jag fick låna min kamera för han blev så förtjust i den.. haha.. Men det var kul. Han fick många bra bilder , ska maila honom dom senare. 
Det var en riktigt rolig och bra tur.. klart bästa hitills och så underbart väder. Jag kommer att lägga upp bilder lite senare. Har inte riktigt fokus på nått ikväll... Har fått veta en del saker som jag måste få smälta i några dagar.......... 


Fabian var här idag och vi kommer att jobba våran sista dag på dagiset på fredag sen kommer vi att åka och resa istället. Det ska bli kul..Jag vill till Amazonas och Danne till kusten.. vi har lite konflikt.. så det blir nog båda tror jag.


Ha en bra dag på er.. det ska jag ha...

måndag 17 januari 2011

Ecuadoriansk Baby Shower

I lördags var jag ju på min första Baby Shower någonsin. I Sverige är det inte så vanligt.. iaf inte i min bekantskapskrets.. kanske just för att inga kläcker ur sig några barn!! haha...


Iaf så var det jag, Carmen, Pami och Glen som gick dit. Domi var sjuk och Danne ville inte gå på "tjejgrej" 
Vi kom dit ovanligt tidigt för att vara ecuadorianer. Vi var väl sammanlagt 16 personer tror jag. Allt från småbarn till äldre.
Nyblivna föräldrar. Där modern
även fyllde år dagen till ära
Vi fick en liten napphalsband hängd runt halsen då vi kom. Leken gick ut på att vi inte fick lägga ena benet över det andra då vi satt ner. Gjorde vi det kunde den som såg det ta våran napp. Och den som fick flest nappar vann en liten påse med godis.
Det gick bra för mig till en början. Men sen förlorade jag alla mina nappar efter att jag sjungit "Bä bä vita lamm" på svenska. Gjorde misstaget att då jag sjungit klart, sätta mig ner med ena benet över det andra. Och vips var det en tjej som kom fram och tog alla ifrån mig!! Illa!! 
Den tävlingen jag var tvungen att utsätta dom andra för den hemska tortyren var att smälla sönder en ballong. I den ballongen fanns det en lapp med vad man ska skulle göra. Och naturligtvis så skulle jag sjunga... 
Jag hatar lekar i vanliga fall men tänkte att jag förmodligen inte kommer att träffa dessa människor alltför ofta igen så skitsamma.. Jag sjunger!! hahaha... Applåder fick jag iaf.. Det var nog mest för att jag äntligen slutat sjunga... :-)


Sen åt vi en chokladtårta. Här har dom oftast inte grädde på tårtorna som vi i Sverige har utan någon form av glasyr. Tjock glasyr.. det blir rätt mastigt kan jag säga.. Men också gott.
Vi fick också mat, grillad kyckling, Papas fritas (pommes frites) sallad med majonnäs. Mycket gott och mycket mättande! Förstår inte vad dom gör med maten här. Men man blir så otroligt mätt på så lite.
Carmen visar sina färdigheter till att ta ner tvätt med barn på armen,
Liten tjej som var med som blev
förtjust i mig. Förstår inte varför
barn gillar mig så mycket!?
Ja vad gjorde vi mer.Vi skulle även ta ner tvätt med ett barn på armen och fick bara använda den fria handen till att ta ner kläderna med. Jag vann inte den heller.. jag tappade iaf inte barnet (Dockan)!! Tur!!  Vi lämnade presenter, av mig fick hon en liten gul filt med tillhörande små vita vantar eller tofflor. Kommer inte ihåg. 




Jo.. vi mätte även den blivande mammans mage med toapapper. Som ni ser på bilden.. Vi fick ta så långt toapapper som vi trodde räckte för att det skulle nå runt henne. Jag var 4 ark för mycket!! En annan hon tog på tok för mycket. Papperet lindades 2 1/2 varv runt henne.. haha...


Tårtan med chokladbotten och glasyr
Det var en rolig Baby Shower för Letizia som bebisen skulle heta.. Det var kul att vara med och Carmen sa en sak som gjorde mig glad. Hon brukar inte gilla att gå på såna fester men hon tyckte att denna var rolig för att jag var med. Vi har ungefär samma typ av humor. Så vi hade riktigt roligt!


Nu kommer ett separat inlägg från Quilotoa Lake. Annars blir det så långa inlägg.. och jag måste ju tänka lite på er läsare också.. :-)


Kram kram

Vilken helg!!

Har haft en sjukt bra helg igen!! 
Orkar inte blogga så mycket.. Är sjukt trött. Har varit igång sen kl 06 imorse.
Varit iväg och sett Quilotoa Lake, träffat massa trevliga och härliga människor. Dansat på en tjurfäktningsfest med en full ecuadorian, guiden lånade min kamera och tog det flesta korten, ridit på häst uppför en krater innan vi halkat oss ner, varit på en indianmarknad, köpte massa Granadilla som jag förmodligen kommer att föräta mig på! :-)


Igår var jag på Baby Shower och lekte massa tokiga lekar och sjöng Bä Bä vita lamm på svenska för den nyblivna modern till rungande applåder!! haha


Fått höra igen att jag troligtvis kommer från Otavalotrakten....
Äh.. mer om allt imorgon då jag även lägger ut lite bilder..


Har dessutom två länder som står mitt hjärta nära!! Det ni!! :-)


Godnatt!!

lördag 15 januari 2011

Äntligen!!

Så har det löst sig med pengarna. Åkte iväg i förmiddags och fick ut pengar. Så nu är allt frid och fröjd en stund iaf.
Åkte själv för Danne ville inte följa med. Va konstigt det kändes att sitta själv på bussen. Kände mig som en främling men ändå inte.. skumt det här. Ibland känner jag mig så lika och ibland inte alls. Beror väl kanske på mitt humör och sinnesstämning. Vad vet jag...


Iaf så ska jag iväg på en baby shower nu. Min första någonsin. Det är vanligt med såna här. I Sverige har jag aldrig varit iväg på en. För den som inte vet så är det en fest innan barnet är fött. Då får mamman presenter mm.. 


Sen åker vi direkt in till Quito för att imorgon åka till Quiolota Lake en vulkansjö som ligger 3 timmar från Quito. Ska bli skoj.
Nu måste jag skynda mig.. Bloggar mer på söndag om jag inte är alltför trött. 
Ha en bra helg!

Gillar INTE DHL & Western Unionen just nu...

Igår var en riktig struldag... 
Jag bad en kompis skicka iväg pengar via Western Union.. tyckte ju det var skitsmart eftersom det inte är alltför långt till ett sådant kontor här. Så sagt och gjort, hon skickade iväg pengar. Bara det att på hemsidan har dom skrivit jättekorkat tycker jag. Där man ska fylla i uppgiften på vem man ska skicka till , där det bör stå Efternamn förslagsvis står det Mottagarens faders namn. Vaddå faders namn?? Är jag gift då har jag väl inte kvar mitt fadersnamn eller?!? 
Iaf blev det fel så vi tjorvade oss in till Quito för bättre lycka på DHL där.. men det gick inte. Passade även på att kontrollera vart mitt kort fanns. Bli inte brydd nu.. MEN mitt kort finns INTE i deras system.. Alltså det finns inget paket med det IDnr jag har fått!!!!  Har mailat någon snubbe här i Ecuador som har skickat mail till mig om att jag ska bekräfta att tull ska dras. Har även mailat DHL i Sverige och Swedbank. Jag ska ha mitt kort senast nästa vecka och nu får dom så vackert hjälpa mig med detta. Näe.. Just nu litar jag verkligen inte alls på DHL.. Det verkar vara ett skitföretag!! Så .. då fick jag det sagt!! En kompensation vore ju lite på sin plats men det kan jag ju knappast hoppas på!


Busshållplatsen vid Baca Ortiz
Vi brukar oftast kliva på här.
Som att det inte vore nog så vaknade jag igår natt kl 03 med sprängande huvudvärk. Trodde att det skulle ge sig under dagen men det gjorde den inte. Och det blev så mkt strul med annat så jag glömde bort att ta en huvudvärkstablett. Fick göra det när vi kom hem efter 6 timmars bussåkande hit och dit. Sa till Carmen att vi kommer om någon timme. hahaha.. så fel jag hade!


Iaf så är ju alltid Quito roligt att åka till för jag gillar den staden. Men igår var det extremt mycket folk. Första bussen kom vi inte ens in i då vi skulle åka därifrån. Den var knökfull. Andra bussen pressade vi oss in i och stog pressade som sardiner med dom andra. Helt galet!


Det har varit sjukt fina dagar här med grader på runt +30° antar jag. Varje morgon då vi gått till jobbet har vi sett Cotopaxi. Såg jag även nu då jag tittade ut genom fönstret. När det här så här fina dagar älskar jag verkligen det här landet. Trots allt tjorv som kan uppstå. Det som inte dödar härdar.. :-)


Ha en bra dag.. det ska jag försöka med iaf...:-)

torsdag 13 januari 2011

Jag är en hemsk människa!!

Att jag inte helt förtjust över småbarn är ganska känt av mina vänner. MEN det hindrar mig inte från att må riktigt dåligt idag över en händelse på dagiset. 
Stackars lilla Marttin!! 
Jag skulle gå och tvätta av honom kände att han inte luktade hallon och jordgubb direkt. Tittar i blöjan och tjosan.. hela fingret fullt av bajs, halva hans rygg är helt nerkletat!!

Stackars lilla Marttín
Det här hade inte varit en big deal hemma i Sverige att tvätta rent mm. Men här!! Här finns det bara kallt vatten.. Iskallt dessutom!! fick av honom alla skit kläder och sen var jag ju tvungen att mer eller mindre bada honom. Men gode min värld så hemsk jag kände mig. 
Han gallskrek som en stucken gris och spände sig som en pinne. Några barn kom och tittade, dom trodde väl att jag höll på att ta livet av honom. Det var inte lite han hade skitit ner sig.. !! Stackars lilla pojken!
Sen när vi var klara då låg han helt naken och blöt i min famn. Usch vad jag kände mig hemsk!! Fick på honom kläder sen satt vi på golvet en stund bara för att han skulle få lugna ner sig lite. 
Blir inte han livrädd för mig är det ett under!! HAN om någon har anledning att gallskrika när han ser mig.. INTE Anahi.. som jag inte gjort något så hemskt mot.

Det finns en liten tjej som är där.. Henne skulle jag faktiskt vilja göra något för. Av den enkla anledning att det inte känns som att hennes föräldrar bryr sig så mycket. Hon har aldrig med sig tillräckligt med blöjor, har alltid diarée och blöjutslag som inte är av denna värld. "Det måste göra jätteont!!" sa Danne när han såg utslagen. Idag när hon sket igenom sina kläder hade hon inga rena byxor, hittade bara gamla nerbajsade brallor i väskan som var flera dagar gamla. Hon är alltid så allvarlig, ler sällan.. hon ser lite olycklig ut. 

Ja usch.. 
Matteo
Det här kanske inte blir så trevlig läsning så den som är känslig slutar läsa. 
Men diaréerna här.. det är som vatten!! Far rätt igenom deras lilla kroppar. Jag har aldrig någonsin varit med om så mycket av denna vara som här. Ändå jobbade jag ju åtskilliga år på dagis. Hade det varit i Sverige hade barnen kommit till sjukhus på en gång och genomgått åtskilliga kontroller. Det vet jag eftersom Danne var så när han var liten och det visade sig att han inte tålde mjölk och ägg mm.
Vad kan jag göra?? inte mycket... för att få till en förändring måste hela deras matkultur ändras!! Vilket är något jag inte skulle kunna genomföra på ett par veckor direkt.. Jag har tänkt att försöka berätta om det här med mjölken. Men delvis tror jag inte dom förstår och sen skulle dom nog bara tycka att Ja ja.. Kom inte här och kom typ!! Men det är hemskt.. och andra sidan. Barnen lever ju och verkar ändå må rätt bra.

Anahi skrek iaf inte lika mycket idag.. Matteo skrek när jag skulle gå och sprang och klängde sig fast vid mina ben. Haha... 
Dannes två "plåster" är efter honom nästan hela tiden. Dom heter Alex och Jooháan. 

Solen skiner och det måste vara runt +30°.. Helt underbart!! Jag verkligen älskar det här vädret!!.. förutom när det regnar! :-)

Ha en bra kväll hos er!