Gott Nytt År

Jag vill önska Alla de som har läst min blogg under den här tiden ett Riktigt Gott Nytt År.


Tack för all stöttning ni gett mig. Det här har varit ett av mina känslosammaste år någonsin. 
Jag har fått veta så mycket om mig själv. Har fått se och varit med om så fantastiskt mycket på den resa som jag och Daniel gjort. 


Jag har även fått veta mer om mitt ursprung än vad jag trodde att jag skulle få veta. Min biologiska mor, att jag har syskon, jag är någras lillasyster :-) att jag har en mormor som alltid finns med mig och som jag känner av titt som tätt. Jag har fått lära känna otroligt många glada och hjälpsamma människor under det här året.


Jag har även fått känna av ett inre kaos som jag inte riktigt trodde jag skulle känna av. Ett inre kaos som sakta men säkert börjar lägga sig, det gäller bara att acceptera att det hände saker med mig under resan, att jag inte helt är samma person längre. 


Jag är tacksam.. otroligt tacksam, att vi kom iväg.. iväg till det som är mitt andra hemland och där jag ser ut som alla andra och till det land min längtan fortfarande är lika stark som tidigare.. Ecuador.. :-)


2012 hoppas jag blir ett minst lika bra år det. Tror dock inte att jag kommer iväg detta året dit men jag hoppas att jag får veta lite mer om min familj det här året. Det är min önskan och min förhoppning.


TACK återigen Alla NI som stått ut med mitt gnäll, ältande, funderingar, glädje och konstigheter.

Daniella

Ett år har gått

Ett år har gått från att vi for från Sverige till mitt Älskade Ecuador. Tänk vad otroligt fort det här året har gått. För mig har det här året varit Före och Efter resan. 
Jag är på sätt och vis samma person som jag var innan jag for. Lika bitskt och lika knäpp.. Däremot är jag väl kanske inte samma person inombords. 
Kanske verkar konstigt men jag känner mig inte "hel" längre. Det här har jag skrivit om förut så jag tänker inte upprepa mig. Men det har varit rätt jobbigt att acceptera att det är så här jag är nu. Men så är det. 

Amazonas

Tyvärr blev det ingen resa tillbaks i sommar. Det blir inte alltid som man vill och det är kanske inte meningen heller. Rent ekonomiskt hade det blivit svårt så jag får längre tid till att försöka spara ihop till en resa. (VARFÖR sålde jag inte bil skiten innan jag for, bara i reperationskostnad hade jag haft en resa + uppehälle och nöjen för en månad minst!!)

Jag med en liten Skalman 

Skulle jag ha åkt tillbaks hade jag inte kunnat hälsa på Carmen och hennes familj. Kanske jag inte kan sen heller. Det beror lite på. Dom har nämligen flyttat till Barcelona i Spanien. Det är där hennes man bor. Dom flyttade dit i början på November. Vet dock inte hur det går för henne eller hur dom trivs. Hoppas att jag snart hör ifrån henne. Kiara, hunden bor kvar i huset tillsammans med Carmens mamma. Ett otroligt stort steg för familjen och jag hoppas att dom alla har det bra.

Galapagos

Sökandet efter min mor är väl stillastående i dagsläget. Hade jag däremot åkt ner hade jag med hjälp av Patrick tagit tag i sökande efter henne mer. Hon finns ju där... någonstans.. tillsammans med mina syskon. Jag har fått för mig att jag har en bror och en syster. Jag är däremot väldigt ledsen att jag inte kommer att få träffa min mormor. Varför tänker jag inte gå in på här för då tror ni säkert att det har snurrat om för mig helt. 

Stephi.. Undra hur det är med denna lilla tjej. 

Hade en kompis här på besök häromkvällen. Han bad mig sammanfatta min resa med ett enda ord. Oj vad det blev svårt! Fantastiskt kom jag fram till och ja.. det ordet känns mest passande. Fantastiskt omvälvande på alla sätt och vis faktiskt.

Quito

En resa som jag aldrig kommer att glömma, en resa och ett land som etsade sig in i mitt hjärta och på kroppen!! :-D Bokstavligt talat!! haha..


Ha det så bra alla.. :-)