torsdag 27 januari 2011

Hemfärd

Papegojan som bor på Yarina
Så.. nu har vi kommit hem och jag har lagt ut lite inlägg på vad vi har gjort tidigare i veckan. Det blev uppdelat annars hade inläggen blivit en mil lång. Och det hade ju varit lite jobbigt för er läsare att läsa kanske. 

Iaf idag så for vi efter frukosten med båttaxi in till Coca igen. Tog bussen tillbaks till Pifo och Tumbaco. Kan för mitt liv inte förstå hur jag kunde sova så gott hela resan till Coca!! Det var guppigt, kurvigt, slängigt och ja.. jag vet inte allt. Det var mörkt då vi for ner och det var nog tur det. För det här var Trollstigen 4.. eller vad blir det i ordningen. Bara det att dom har inga räcken här, inga alls, dom har grävda diken istället!? Vad nu det ska göra för nytta. Tänkte på en gång då jag åkte lastbil till, ja nånstans uppöver Norge och den snälle chauffören inte meddelat att det skulle bli rätt brant på ett stället. Utan bara förvarnat att det skulle bli ett "intressant parti längre fram" Jo tjena!! Trodde min sista stund var kommen inte bara en gång utan flera gånger innan vi var nere. Då höll den skräckfärden på inte alltför länge.. nu höll den på i flera timmar!!! Danne sa att "Nu när vi snart är hemma vill jag inte dö så här!" så tänkte jag också några gånger. För att köra lugnt och försiktigt det tror jag inte finns i Ecuadorianernas tänk faktiskt. Och att sakta in för möten, det är dumt. Att köra om stora dieseltankbilar i kurvor är också ett måste i alla lägen då det går  för sakta... Helt galet!
Solnedgång

Denna gång sov jag inte alltför mycket. Tittade på naturen som var helt otrolig, kanske inte så imponerande i Coca området. Väldigt platt och nja.. tilltalade mig inte direkt. När vi kom längre in i landet och närmare bergen så blev det mer natur som jag gillar. Höga berg och djupa dalar.. :-)
Naturligtvis de gånger jag somnade, blev jag väckt av att jag tittade upp på en militär och andra gången på en polis. Två kontroller blev det efter vägen. Dom kollade igenom våra väskor och kollade passen. Militären var lite sisådär. Han såg ju att vi inte kom härifrån och frågade en del. Sen när han precis tänkte lämna över passen ändrade han sig och tog tillbaks dom. Jag orkade inte bli orolig för jag var för trött. Han bläddrade igenom passet och såg vart vi varit tidigare.. "aahhhh Galapagos!" "si si, Muy bonito " sa jag och log så vacker jag kunde.. hahaha.. Han bara log tillbaks och gav passet. 
Polisen frågade bara om jag kunde spanska, vilket jag inte kunde. Han kollade passen, gav oss dom och vi fick gå vidare. 

Ja.. det var våran Amazontur det.. De dagar vi var där räckte, drömde faktiskt om småkryp och kan inte säga att de djuren står mig nära. Men jag är glad att fått se allt. Något jag inte glömmer i första taget.
Tyvärr blev det nästan inga bilder från hemresan för batteriet på kameran var död så det blev några mobilbildsbilder. Men lägger upp bilder imorgon på fler kryp och djur. :-)

Imorgon kanske vi far in en sväng till Quito, vi får se, eller så är vi bara hemma och vilar. Det tar ju ett tag att åka in dit tyvärr. 
Om en vecka far vi härifrån. Kommer att bli konstigt, samtidigt skönt men ja.. jag hade kunnat stanna ett tag till. Men ska bli kul att se Washington och New York också. Sagt det förut och säger det igen.. Men vilken resa det här är!!

Kram och godnatt. nu orkar jag inte skriva mer.. :-)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar