Otavalo och Cotopaxi

Vi har haft två jättebra dagar på bägge ställena. Fast Otavalo var bättre och framför allt varmare än Cotopaxi.

Utsikt över Anderna

Vi for in till Quito på fredag, bodde på ett svenskägt hostels som låg riktigt centralt och bra. Rekommenderas varmt om ni åker hit någon gång. Jhomana heter det.

På lördagmorgon åkte vi vid 8 tiden från Jhomana, det var vi, två vuxna kvinnor från Sverige och en av kvinnornas tonårsdotter, en från San Francisco och en från LA. Vi åkte över Anderna och fick se tre vulkaner under resan. Cyamabe, Imbabura och Cotacachi..tror jag!! Är absolut inte säker på den sista.. 


I Otavalo gick vi in stadens kyrka och hamnade precis i en vigselcermoni.. :-) Såg vigselakten innan vi gick ut igen. Men ojoj så unga brudparet såg ut att vara.
Vi shoppade loss rejält på marknaden, pengarna rann om man så säger. Och i början gick det inte så bra att pruta, lyckades bara någon dollar. Sen efter ett tag gick det bättre, ca 3-4 dollar.  
Efter att gått där i ca 1 1/2 timme åkte vi vidare till Cotacachi, en skinn och träsnideristad kan man säga. Köpte mig en ny plånbok och vi åt även våran lunch där. Det var lite roligt för helt plötsligt skriker tjejen i sällskapet till. Då har hon sett hur någon annan gäst serveras Ecuadors nationalrätt typ. Alltså hamster!! Jag måste hålla med om att det såg groteskt ut, där låg den, utfläkt på en tallrik, med huvud, ben och allt. Men otroligt platt!! Sällskapet som var med han som beställde den skrattade så otroligt mycket att en satte i halsen. Trodde jag skulle behöva springa dit och göra en Heimlich manöver!! Bilden på den finns på länken längst ner på sidan.
På hemvägen stannade vi utefter vägen och tittade på rosor, våran trevlige guide köpte en varsin ros till oss damer i sällskapet. :-) För 12 rosor betalar man ca 1 USD dollar här.. ca 7 kr!! Och det är inte små rosor det är rejäla, såna där svindyra rosor hemma. 
Väl hemma var vi rätt trötta och jag började få omtag igen på min förkylning så det var till att krypa i säng men det gick inte så bra att sova. Helt plötsligt sent på natten kom det en buss med en högt spelande orkester!! Och som inte det vore nog, vid tre tiden var det ett par killar som skrek rätt bra åt varann.. Dom verkade inte vara vänner!! 

Vid 6 klev vi upp för att göra oss startklara för att åka till Cotopaxi.(5897möh) Vi var ett gäng på kanske 16 personer som åkte iväg dit ner. Rejält guppig väg, över stock över sten och genom små bäckar. Det var tur att vi hade köpt med oss varma kläder i Otavalo!!! Ingen skön känsla då vi klev ur. Det var som att vara hemma. Till och med blåsten var lika.. Fast den var faktiskt värre här! Och luften. Kändes på en gång att vi var högt upp. Guiderna sa att vi måste ta det lugnt om vi skulle gå upp till första anhalten. Kände vi oss yra var vi tvungna att stanna, dricka vatten och äta choklad som vi köpt med oss tidigare. Och nog var det jobbigt... det var som att gå i sand uppför! En km skulle vi gå och det tog över 1. 20 h att knata den biten. Vet inte hur många stopp vi fick ta. Men så fort man började må illa eller få ont i huvet så drack eller åt vi och då blev det bättre på en gång. Nästan uppe var jag tvungen att skrika ut mitt starkt ogillande för SNÖ och BLÅST!!! HUR ska jag klara av att komma hem?? Och jag trodde väl aldrig att jag skulle sakna mitt underställ här. Ändå hade jag ett linne, kofta, alpackajacka,vindjacka, mössa, dubbla vantar och halsduk. Naturligtvis byxor och skor också!!! haha.. Dubbla sockar hade jag med!!

Jag och Danne på 4800 m höjd!!

Väl uppe fick vi varm choklad, soppa och annan god mat. Härligt! Kan säga att några i gruppen hade värre kläder än vad vi hade. Sommarskor och en tunn tunn tröja med huva!! Han frös rejält!

En rolig blomma

Sen var det bara att halka sig neråt och det tog typ 20 minuter!! haha.. Vi skulle ju cykla ner från vulkanen från bilarna alltså, var tanken. Och här kommer denna resas största flopp!!. Guiden sa att det var extreme downhill och då bestämde vi oss för att starta längre ner där det var lättare. Bara det att extreme det var att cykla efter vägen ner, vilket jag frågade om det var men då tittade bara guiden på mig konstigt och skakade på huvet!! Och den vägen var som en vanlig grusväg hemma i Sverige!! Jag trodde att det kanske var en annan väg man tog ner och med Åres downhill i färsk minne där jag och Viktoria INTE hamnade i den lätta backen så väntade vi som sagt. Och lättare downhill.. ja det var då vi kommit nerför hela vulkanen och då det var platt!!!!! "Nu kunde vi cykla" sa guiden. Svarade att det tyvärr inte var någon mening eftersom det för oss inte var någon direkt downhill!! Jag tänkte att vi skulle be chauffören stanna så vi kunde cykla tidigare men det fanns för få cyklar så det gick inte. Vi skulle alltså byta när vi kom ner! Både jag och Daniel var så otroligt grymt besvikna så ni anar inte!! Hade varit hur kul som helst att säga att vi cyklat downhill nerför en vulkan!! Men nu får vi tyvärr inte säga det och det stör mig om jag ska vara helt ärligt. SÅ OM ni kommer hit så tvekan inte som vi gjorde utan cykla!! Hur lätt som helst!!  Ja ja... bara att glömma det.. Vi har iaf varit på 4800 meters höjd!! Vi kan skryta om det om inte annat.. 



Det var iaf våran helg.. Hoppas ni har haft lika bra helg som vi har haft!


Chao!!


Här är bilderna från Otavaloresan 
Och bilderna från Cotopaxi