Det var ett tag sen

Vy från Yaruqui mot Quito som är gömd bakom molnen.

Ja tiden går och tänk vad fort man glömmer saker och ting. Och börjar ta saker för givet igen. Glömmer att uppskatta det man har.
Häromdagen mindes jag tillbaka till mitt kära hemland. Det var några moln här som liknade de som är där innan det blir oväder. Kunde inte låta bli att stanna upp och minnas tillbaka. Jag saknar landet men inte lika mycket som förut.
Skulle vilja ha en kamera så att vi kan se på video det vi filmat. Eftersom våran är trasig vet vi inte om det blev något filmat eller så. Men skulle vara kul att se om det blev nått.

El Tereférico

Min plan var ju att åka tillbaka nästa år men det kommer inte att bli så. Jag kommer att åka tillbaka men det kommer inte att ske de närmsta åren.
Vilket medför att jag kanske inte kommer att hinna träffa min mor. Det känns både tråkigt och ledsamt. Men som det är nu så går det inte. Jag kommer inte att ha råd. Har jag tur lever hon den dagen då jag kommer tillbaka.
Har inget hört ifrån hur det går med sökandet. Och nu "brinner" det inte i knutarna direkt heller.

Sjukhuset där jag föddes

Det är roligt med den här bloggen. Fick ett mail på min Facebook för ett tag sen. En kvinna hade hittat den och frågade om lite råd inför en väns resa till Ecuador. Vännens dotter skulle leta efter sina biologiska föräldrar där och jag gav de råd jag kunde och tips på vart man kan bo när man kommer dit. Det känns väldigt kul att kunna få hjälpa till med något så betydelsefullt som det faktiskt är att resa tillbaks till det land man är född i.
Jag önskar dem all lycka på resan.

Ja annars då, Daniel mår bra han med. Han har gått ut första året på gymnasiet. Omvårdnadsprogrammet. Det var dock inte rätt linje för honom. Han fick ju mycket kortare tid att välja på då vi var tvungna att ha klart det innan vi for. Så han kommer att byta till Samhälle till hösten. Tror att det passar honom mycket bättre. Han har vuxit upp till en bra kille som jag är mycket stolt över.
Ibland pratar vi om lite saker som vi var med om där. Minns tillbaks, skrattar åt tokigheter vi råkade ut för.

Spindel som inte hamnade
i soppan!!

En sak som jag är lite "botad" från är min mindre spindelfobi. Jag har aldrig varit så förtjust i dessa små krabater. Men nu bryr jag mig inte. Inte efter de stora sakerna vi såg i Amazonas. Det kan man kalla spindlar!! Tänk om en sån trillat ner i soppan! Då hade jag dött!! Garanterat! Så de man ser här är ju bara små och löjliga. Kom igen liksom.

Jo.. jag ändrar mig.. Jag längtar visst lika mycket tillbaks nu när jag ser bilderna därifrån. Jag ska tillbaka.. Var så säker!!
Tror jag ska köpa mig en triss idag. Plötsligt händer det! :-)

Ni får alla ha det så bra så länge!

Daniella & Daniel