Jag har börjat få kalla fötter.. eller börjat få var kanske lite fel. Det har jag haft ett tag... Men stängt av och bara kört på. Vilket har varit bra för annars hade jag backat ur...
Hur fick jag den här galna idén egentligen?!
På ett sätt längtar jag till allt är över och vi är hemma igen.. att vi kan smälta allt vi sett och varit med om.
Vi har pratat om våra "okända fönster" på skolan.. alltså nått vi inte varit med om förut , därför vet vi inte heller hur vi kommer att reagera. Det är väl det som jag oroar mig för eller ja.. jag ger mig in i nått som är otryggt och som jag inte har nån aning om hur det kommer att sluta. Jag vet inte hur jag kommer att känna , eller reagera.
På jobbet, mitt andra jobb, har vi haft säljcoachning idag. Det var bra och vi skulle presentera oss och även nämna en stad som på något sätt påverkat oss. Jag tog då Quito, fick frågan vad jag skulle göra det första jag gjorde när jag klev ur planet. Då slog det mig att jag i min tankebana bara kommit till att kliva I planet!! och knappt det.. Nu kanske ni tycker att jamen big deal.. Men som jag sagt förut. Det här är en stor grej för mig.. Större än vad jag själv förstår tror jag. Och det skrämmer mig.. något enormt. Jag kastar mig självmant ut i nått helt okänt... och inte bara jag!! Jag tar med mig mitt barn också!! Hur galet är inte det?!?
Jag ska dessutom bo med en familj jag inte kan prata med, som jag inte vet nått om eller så.. Jag kommer att ha en vardag i ett för mig främmande land, men ett land som är mitt. Där jag ser ut som dom andra, men klär mig och beter mig helt annorlunda. Där jag iaf till en början inte känner mig som en av alla andra.. förstår ni?!.. näe.. kanske inte.....
Helt ärligt så skrämmer allt detta mig.. och jag vill inte åka. Jag vill vara kvar hemma, där det är tryggt och jag vet vad jag har. Men ja nu kan jag inte backa ur.. Det går inte, det är inte försent men jag gör det inte. Jag har slitit för mycket och jag skulle aldrig att förlåta mig själv om jag bangade ur nu.
Jag försöker stänga av så mycket som möjligt, försöker att tänka på annat, göra annat.. hitta på saker. Det går inte så bra och det märks så tydligt på mig. Jag håller på med en inre kamp att försöka få mig laddad inför det här. Försöker hitta nån inre styrka som gör att jag kan och orkar ro det här i land.
För Danne är det så där. Han vill egentligen inte fara, Jag måste väl, säger han.. hmm.. ja det är en fin kommentar!. Han har varit så otroligt tjurig å grinig dom sista dagarna. Det innebär ju också en rejäl förändring för honom. Han måste plugga mer nu innan vi far och mer när han kommer hem igen. Jag försöker finnas där men ibland orkar jag bara inte.. jag skulle vilja ha energi till oss båda, men det har jag inte. Jag känner mig otillräcklig och oengagerad. Jag skulle vilja ha någon som kan ta en del av allt ansvar.
Jag undrar också hur det här kommer att förändra mig när jag kommer hem igen. Kommer det att förändra mig nått alls?!.. Jag hatar att inte veta, jag är ett kontrollfreak och nu testar jag mina gränser.. och mina vänners också förmodligen.. stackars dom. Jag kommer nog inte vara så lätt att handskas med när jag kommer hem igen. Bäst att jag inte bokar upp mig på några jobbpass tror jag.. haha
Mitt i allt det här så ser jag på nått sätt fram emot allt också.. få se saker jag inte trodde att jag skulle få se. Jag är lite impad av mig.. att den här gången är det inte bara prat, den här gången är det verklighet. Det KOMMER att bli av och jag har gjort allt jobbet själv! Nu är det förvisso inte i land än men det mesta är det. Det är inte många pusselbitar kvar nu. Pengar är den stora stötestenen.. så skänk gärna en slant!! haha.. :-)
Jag skulle vilja åka till Alsen och bara gå omkring i skogen och kolla på alla vackra höstfärger men vi har praktik nu så jag har fullt upp på dagarna. Vilket förvisso är bra.. Så jag tänker på annat...
Och nu ska jag gå och läsa en bok, har kommit på att böcker är bra att engagera sig i för att fly verkligheten för en stund.
Ha det bra på er...
Ps.. Ge mig gärna lite pepp.. det behövs... :-)
Och adresser om ni vill ha vykort.. :-) Skicka adressen till daniella.mattiasson@gmail.com
Pepp Pepp!
SvaraRaderaOch kram. Och kan du luncha på torsdag?
Läs dina drömmar och mål och din UVO igen och du kommer att inse, de ----:ar som du har skrivit om här ska faktist sitta på +++++ sidan. De här --- är bara förbättringsområden! Eller hur!?! You are walking the walk instead of just talking the talk :) You go girl!