Det börjar närma sig

Nu är det en månad kvar tills vi far.. eller ja.. en månad och 4 dagar kvar.


Hur känns det då? Som tidigare, fast värre. Träffade en kompis på stan häromdagen hon frågade hur det var och kändes.. Ja ursäkta sa jag.. Men får jag kräkas!! Kanske inte var helt väntad reaktion men det är ungefär så jag känner. Folk kommer fram och säger att va kul, spännande och JAA det kommer det att bli. Men eftersom jag är lite av en kontrollmänniska så är inte detta helt optimalt för min natur!! Jag tycker att det känns otäckt, skrämmande och bara vill få det "överstökat". Så känner jag för att jag inte har den blekaste aning om vad vi kommer att få vara med om, hur vi kommer att känna, reagera mm. 
Det är förvisso bra att någon gång i livet dra undan mattan för fötterna helt. För att om inte annat lära känna sig själv. Och som en fd jobbarkompis sa när hon träffade mig på jobbet i helgen. Hon tror att det här är bra för mig. Jag kan inte annat än hålla med... Det tror jag också.


Däremot är mitt humör inte helt stabilt. Min stackars vän José fick nog en släng av mitt humör för någon vecka sen. På sätt och vis var det nog tur att det var han. Han kan ta det ... Det är inte en ursäkt men en förklaring till varför jag är lite som jag är. Ju närmare resan tror jag att jag kommer att vara mer och mer rastlös. Eller så kanske jag lugnar ner mig.. :-)


Jag har också fått konstant huvudvärk. Häromdagen hade jag så sjukt ont i kroppen. Kändes som värsta träningsvärken, trodde att jag skulle vara sjuk dagen därpå men det var bättre. I lördags fick jag gå hem tidigare från jobbet, just då kände jag mig piggare men det var nog pga av all alvedon jag hade stoppat i mig. Och det var nog tur det, för i söndags var huvudvärken tillbaks och det är den fortfarande. Kan en hjärna bli för full med tankar?? I såfall är nog min det. Kan man tömma den på nått sätt?


Vi har idag tagit den sista sprutan innan vi ska fara. Idag stog Gula Febern på menyn, och den togs i gäddhänget. Det var bra för det kändes ingenting.. :-) Så nu är vi färdigvaccinerade, en spruta återstår men den tar vi då vi kommer hem.


Appropå komma hem.. Mina nära och kära är oroliga att jag inte kommer hem. Nu är det 4 st som ska komma och hämta mig om jag får sån tokig idé. Men jag har tänkt att komma hem!! Och andra sidan.. det är ju alltid roligt med besök.. ;-)


Nu ska jag börja med våran Fotobok som vi ska lämna till värdfamiljen och till barnhemmet.


Och TACK alla ni som peppar mig när ni träffar på mig. Det hjälper, mer än ni anar! :-)
Och ett särskilt TACK till PAPPA som skickade ett peppande mail till mig när allt kändes hopplöst häromdagen och jag nästan funderade på att skita i allt. :-)


//Daniella