Den frågan har jag fått några gånger och ja.. som jag skrivit förut så känns det både bra och mindre bra.
Två månader är kanske inte så lång tid, men den här resan har varit så mkt mer än bara en "semesterresa". Den har betytt så mycket för mig och påverkat mig. Det kommer att ta ett tag att landa.
Jag känner redan nu att jag inte kommer att ge mig ut på stan direkt det första jag gör. Känns jobbigt att träffa folk.
Naturligtvis kommer jag att göra det, träffa vänner och bekanta som frågar hur vi har haft det och vad vi gjort. Och.. en fråga jag garanterat kommer att få är om jag har hittat min mor.. Det är väl kanske just den frågan som är lite halvjobbig att få. Den är för mig ganska personlig, det handlar om en familj jag inte vet något om men ändå mer än vad jag någonsin vetat. Jag har ju valt att berätta det jag vet här på bloggen, så att några ska veta iaf. Men alla läser ju inte den... haha...
Så ja.. just den frågan gruvar jag mig lite för.. allting är så nytt och så "färskt" för mig så jag vet inte riktigt hur jag ska tackla det hemma.
Verkar det konstigt tycker ni?!
Jag vet inte.. det kanske är det.. men ja.. det är så jag känner det.
Jag kommer nog att "isolera" mig till en början, för att smälta allt. Umgås med de nära vänner jag har, naturligtvis kommer det att bli skoj att träffa alla igen. Tro inte annat.. Ska bli sjukt roligt!!
Men en vacker dag är det väl bara att ta tjuren vid hornen och ge sig ut i smeten igen.. :-)
Kan man längta tillbaks redan innan man har farit härifrån!?!
Kram och godnatt på er.. eller godmorgon för er!! :-)
Ps.. Imorgon.. Quito för sista gången den här vändan.. åååhh.. vad trist :-(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar