Då var det måndag då... och nu sitter vi i vårat rum. Danne håller på med sin telefon och jag skriver här.
Har haft en dag med mycket att se och intryck att ta in. Vi klev upp vid halv 9 och åt frukost. Vi åt som att vi aldrig ätit förut. Så gott med mat!
Sen kom Fabian och gav oss en himla massa information. Kommer knappt ihåg hälften av vad han sa. Sen gick vi en sväng till på stan för att se vart vi ska åka då vi ska lära oss spanska. Åt sedan på ett uteställe och naturligtvis pratar folk spanska med mig och jag fattar nada. Känner mig mest bara dum och malplacerad. Samtidigt som jag känner mig hemma. Naturen är helt otrolig, höga berg och härligt landskap. Påminner lite om Norge faktiskt.
Varmt är det här också, har insett att vi har helt fel kläder med oss. jaja.. vi får köpa nytt och lämna här i såfall. Vet ju knappt vad man har för sommarkläder hemma ens. Här är det iaf minst +15 grader, något regn har jag inte sett av än.
Vi for sen hit till Yaruquí, genom dalar och broar och upp igen i bergen. Det här är en av de fattigare delarna av Quito har jag förstått. Men ändå inte.. Svårt att förklara. Huset vi bor i har 3 sovrum, ett stort vardagsrum och ett kök. Sen en övervåning men ja, det går en trappa upp och tittar man upp där då ser man himlen! :-) Hmm.. insåg just nu att kommer det ett störtregn då får vi vatten i vårat rum. Nice.. :-)
Vi for upp till det barnhem vi ska arbeta på.. uppför uppför uppför.. vi kommer att få bra kondis.
Familjen verkar bra, två söta tjejer och en hur söt pojke som helst. Han kommer ner ibland, tittar, säger Hola och springer iväg igen.. :-) Sen har dom en jättesöt hund eller vad det är för nått. Tycker ni att Crispo är en golvmopp så är det här några snäpp värre. Men sååå söt!! Hon hoppar rätt upp och ska bli buren som en bebis.. :-) Pappan i familjen bor inte kvar här, han bor i Spanien och jobbar där men något jag inte kommer ihåg. Jag tror att vi kommer att trivas med familjen. Mamman verkar jättesnäll, trevlig, hjälpsam och bra.
När vi for uppför bergen för att kolla vart vi ska jobba sa jag till Danne att så här hade jag kunnat bo. Han sa att han var glad att jag hamnade i Sverige och ja, det är jag med. Många av husen är inte färdiga än på långa vägar, här skulle Extreme Home Makeover ha att göra. Och ja, jag längtar lite hem, just nu mest för att vi inte har några kläder! Men ja... Det är så konstigt, många ser ut som mig här och jag är så lik dom men ändå är jag så olika alla. Inte i klädsel, det var inte så olika men till sättet. Känner mig sjukt osäker och handikappad för att jag inte kan språket. Lyssnar när jag hör folk prata för att se om jag kan snappa upp något och försöka förstå lite av vad dom säger. Men dom pratar ju så fort..hinner ju inte med att tänka. Kommer aldrig att lära mig förstå det här språket.
Just nu känns 8 veckor hur länge som helst.
Imorgon kommer förhoppningsvis våra kläder.. då kan vi byta om och leva som ”normala” människor igen. Och ge våran värdfamilj lite presenter..
Ska in till Quito och gå på våran första spanska lektion och även skaffa nya simkort till våra mobiler. Så det inte blir så dyrt för oss att smsa.
Hasta la vista baby.. :-)
Ps.. Har lagt upp lite bilder också.. så kika gärna in på den sidan.. Dock inget från Ecuador än.
Ps.. Har lagt upp lite bilder också.. så kika gärna in på den sidan.. Dock inget från Ecuador än.
älskar att läsa vad du skriver :) inressant och rolig läsning. Låter toppen men hoppas att ni får kläderna och spanskan vet jag att den kommer ge med sig, ge det lite tid bara :)
SvaraRadera